Jag har provat den sista whiskyn i Box serie The early days collection, The Messenger. Jag provar den och tänker att den, ännu mer än de två senaste i serien, bör drickas och provas med en blick framåt, mot framtida buteljeringar. Namnet kan inte vara en slump i sammanhanget: den är naken och avskalad och gör mycket lite för att försöka dölja sin ålder. Den är som väntat buteljerad på 48,4%. Ett tack går ut till destilleriet, som genom att skicka en julklapp i form av en 20 cl flaska gjorde att jag inte behövt rycka folien på någon av...

Härom veckan blindprovade jag Glenmorangies artonåring . En trevlig bekantskap! Den finns inte på Systembolaget, men kostar sådär mellan åttahundra och tusen kronor på olika sajter utomlands. Whiskyn är buteljerad på 43%.

Doft : Utspädd päronjuice. Jord. Långt bak, något lite ”bladigt”, typ svartvinbärsblad. Kolasås, också. Efter en tid i glaset, toner av lakrits, och långt där bak, kolasås. Vatten lockar fram toner jag vill kalla diskret simmigt medicinala, nästan som plåster. Bären som förut var färska blir till marmelad; svartvinbärsmarmelad, kanske? När glaset nästan är tomt har toner av bränd jord och lakrits kommit fram, i skön förening.

En...

Det har blivit dags att summera 2015. Vad var bäst? Vad var sämst? Vad pratades det mest om? Vad hände?

För mig personligen har detta varit ett helt otroligt bra whiskyår. Jag vann Allt om whiskys stipendium och fick åka till Old Pulteney och välja ett fat för buteljering tillsammans med Frida Birkehede. Jag startade den här bloggen. Jag och nyvunna vännen Lars Cederbro gav ut två whiskies som har fått ett jättefint mottagande i serien Dram good whisky by Ceder & Tjeder. Jag har köpt och administrerat så många fat att jag blir vimmelkantig av att tänka på hur...

I Speyside ligger destillerierna strösslade i princip vägg i vägg med varandra. Mellan Tormore och nystartade slottsdestilleriet (!) Ballindalloch ligger Cragganmore vid floden Spey, ett Diageodestilleri och en av deras ”six classic malts”. Diageo pushar inte fram sina destillerichefer på det sätt som andra destillerier gör – Box gör det med sin Roger Melander, Ardbeg med sin Mickey Heads, Bruichladdich tills nyligen innan han slutade med sin Jim McEwan – men faktiskt är Cragganmore ett av många destillerier med kvinnlig destillerichef. Hur många whiskytokar känner igen namnet Laura Vernon?

Laura Vernon, destillerichef på Cragganmore. Foto: Colin Hampden-White. Bildkälla: The drinks...

Det här är en whisky jag har väldigt speciella förväntningar på: jag vet redan innan jag häller upp den att detta kommer att vara en extrem upplevelse. Det handlar om en oberoende buteljering från Robin Tuceks Blackadder i hans Raw cask-serie, en tolvårig single cask Springbank från en first-fill sherry hogshead , buteljerad på fatstyrka 55,7%, fat nummer 67/1995 och buteljerad i september 2007. Fatet gav 280 buteljer. När jag köpte samples på den i våras skrev vännen och whiskykännaren Håkan Staaf till mig privat att ”Springbanken du bokat dig på har tydliga dofter/smak av svavel, järn, ruttna ägg och...

Igår hände något stort i Skottland: Harris distillery gick äntligen ”on steam”, som det heter när ett destilleri har börjat destillera sprit. Av någon anledning kan jag inte dela deras post om detta på Facebook , därav denna mycket korta bloggpost: grattis till Harris distillery, efter sju sorger och elva bedrövelser av förseningar och krångel är de igång!

Harris Distillery, ytterligare ett i raden av små och oberoende ägda destillerier.

Du kan läsa med om destilleriet på deras hemsida .

Jag passar på att lite självcentrerat gratulera mig själv – gårdagens post om Springbank blev nämligen post nummer hundra på denna...

Jag skrev helt nyss en reflektion om problemen med massiv industriproduktion av whisky, à la Diageo , den största aktören på marknaden, och följde upp den med en reflektion om de många väldigt mycket mindre destillerier som idag växer fram , i USA, på Irland, i Skottland, i Sverige, och i världen. Mitt argument där var ungefär att eftersom de många små destillerierna destillerar så nästan försumbara mängder kommer de aldrig att kunna konkurrera med de stora namnen på världsmarknaden. Lika lite som Kilchoman egentligen är någon konkurrent till, säg, Lagavulin, lika lite kommer kvalitetsdestillerier som Box, som har ambitionen...

Maltnördar älskar att hata Diageo, ägarkonglomeratet som är whiskyvärldens motsvarighet till Manchester City eller, skulle de som håller på Barca säga, Real Madrid. De är så stora att siffrorna är svindlande. 2014 ska 37% av all skotsk whisky i världen ha sålts av Diageo. Trettiosju procent!!! De äger – håll i er nu – tjugonio destillerier. Och då utgör whisky ändå bara ungefär 1/4 av deras totala portfolio. Här är lite grejer Diageo äger:

De är inte små, Diageo. Källa: Diageo Annual Report 2015 , s. 5.

Denna stora aktör på marknaden kan knappt säga pip utan att hundratals whiskyentusiaster...

Nu när jag resonerat kring problemen med jättestora Diageo tänkte jag försöka mig på en problematisering av det lilla och småskaliga. Det är alltför lätt att kritisera jättar och älska småfolket; att fnysa åt Roseisle men dregla upphetsat över ett oberoende ägt destilleri som kokar runt 100 000 liter sprit per år, eller ännu mindre. Men är det verkligen så enkelt? Finns verkligen all charm, kvalitet och innovation hos det lilla destilleriet? Ligger whiskyns förlovade framtid i småskalig hantverksproduktion?

Jag har själv hyllat det småskaliga på den här bloggen, många gånger, och jag gillar verkligen att en majoritet av nystartade...

Så sitter jag då äntligen med en whisky i glaset igen, efter en vit månad. Noterna nedan är blinda – jag visste inte vad det var jag drack, men ni har ju sett rubriken och kan enkelt konstatera att det var en whisky från Orkneybaserade destilleriet Highland Park, NAS-whiskyn Leif Eriksson , lanserad för travel retail 2010 och nervattnad till 40%.

Doft : är inte detta Craigellachie äter jag upp min hatt. (Tur att jag inte äger några hattar!) Underbart motvalls: örtigt, skitigt, lite lätt svavligt, (cykel?)olja; samtidigt finns här en fin vaniljton från bourbonfaten. Godiset sockerbitar. Detta vill jag nosa...

I afton delar jag med mig av mina smaknoter från en av de allra bästa whiskies jag någonsin smakat. Jag dricker sällan såhär dyr, gammal och bra whisky, så jag tillhör sannolikt kategorin ”något lättimponerad” när det handlar om flaskor som kostar över 2000 kronor. Men det här var en riktig höjdare. Smaknoterna nedan är hämtade från en blind onlineprovning, vilket betyder att jag helt enkelt tagit mina egna kommentarer i tråden och satt ihop dem. Noterna skulle förstås ha blivit annorlunda om jag hade skrivit smaknoter själv vid provandet.

Doft : Först: mycket starkt mineral doft; aprikos; gammal rök....

I usually enjoy Amrut. A lot. For me, Kadhambam is just a great whisky, definitely on my top-twenty list of personal favourites; Fusion is a good one; and I really enjoyed naarangi ; some of their single casks are really nice, too. I have an affinity with their style, it seems. But what happens when I try an Amrut and I don’t even know that that is what I’m drinking? The tasting notes below were written for an online blind tasting. They are coloured by me trying to guess what whisky I was drinking; I could edit those parts out,...

Drinking whisky is still an activity dominated by men. And the deeper you delve into the world of whisky, the more men will dominate the debate and discussions. Let’s look at the social forum Malt maniacs & friends . 9356 members in that Facebook group at the time I am translating and re-writing this post into English. I can’t be bothered to check all 9356 to confirm what I already know – that there are way more men than women in that group – so let’s just look at the last 100 added members, and count how many of them...

Under november kommer jag inte dricka en droppe alkohol. Jag gör så en månad varje år sedan två–tre år tillbaka. Jag brukar få en del frågor om det, så jag tänkte skriva något om det här på bloggen. Varför i hela friden ta en vit månad? brukar en del undra. Huvudanledningen är given: har man en spritsort som ett närmast maniskt fritidsintresse gäller det att hålla koll så att inte whiskyintresset har blivit ett alkoholintresse. Om det är svårt att inte dricka alkohol på en månad finns det sannolikt en risk att livsstilen inte är alldeles jättesund.

Nu ligger jag...

Jag har inte druckit något vidare med Bowmore under de senaste fem whiskyintensiva åren. Bortsett från en jättebra single cask från Bowmore utgiven av SMWS (Scotch Maltwhisky society) har jag inte provat mycket alls från dem. Jag har sannolikt druckit mindre än 30 cl Bowmore sedan 2010. Det har inte varit ett aktivt val, det är bara så att andra destillerier har lockat mig mer. Och så har jag ju druckit min beskärda del av småtrist bulkwhisky från dem tidigare, efter resor utomlands då saker som Surf, Enigma och allt vad de hette och heter följde med hem i...

Here’s just a quick follow-up post concerning the matter of Scotch whisky association versus Compass Box .

I would now like to suggest some more bottlings that the SWA could attack and prepare for indictment. First, the most obvious choice, and one that several bloggers (my personal favourite being peat.se ) and people on social media have pointed to: Ardbeg Rollercoaster. A whisky made up of casks distilled in all the years 1997 through to 2006, bottled in 2009? What were they thinking, those organised criminals at Ardbeg? I mean, whisky distilled in 1997 and bottled in 2009 is older...

This is a protest post. The Scotch whisky association has reprimanded Compass Box for sharing the recipes of their whiskies Flaming heart (5th edition) and This is not a luxury whisky . Compass Box has been forced to remove the detailed information about the ages of the different whiskies that make up the recipe from their website.

This is ludicrous. The SWA is now basically saying that not only is it OK for the big brands to keep pushing out NAS whiskies without telling customers what’s actually in the bottle – it’s even illegal for them to reveal such details....

Jag fick två samples i handen häromdagen, från privatfat. (Privatfat är fat som köpts i sin helhet före fyllning av enskilda individer eller whiskyklubbar, alltså whisky som aldrig släpps officiellt via whiskyshoppar eller systembolaget.) Bruichladdich, det experimentella Islaydestilleriet som förutom Bruichladdich också gör de rökiga whiskyerna Port Charlotte och rökmonstret Octomore, erbjöd under några år privatpersoner att köpa hela fat när de stånkade igång pannorna igen 2001. Destilleriet hade då legat i malpåse sedan 1995. Bruichladdich är en stor lakun för mig; jag har druckit några Octomore och någon enstaka privatbuteljerad Port Charlotte, men inte mer än då. Många anledningar,...

Jag har just spenderat ett antal dagar i Eindhoven. En whiskyupplevelse som inte blev av och en som blev underbar, så kan den lilla fritid jag hade under arbetsdagarna sammanfattas i whiskytermer. Det som inte blev av var ett besök på Zuidam distillers, Patrick van Zuidams destilleri i Eindhovens absoluta närhet där den riktigt bra singelmalten Millstone kokas. Patrick beklagade att han inte kunde visa mig destilleriet på de tider som fungerade för mig. Jag får ta igen det någon gång.

Å andra sidan blev det ju en ledig lördag istället. Jag fick tips av Thijs Klaverstijn som driver bloggen...

I år var första gången jag besökte Stockholm beer and whisky festival. Jag gjorde det å andra sidan med besked; jag var på plats under delar av fyra av mässans sex dagar. Jag stod mest i montrar, så jag hade begränsad tid att verkligen gå runt och prova whiskies, men jag tänkte ändå sammanfatta mina intryck här.

Det har glunkats en del om att årets upplaga var sämre än tidigare år. För dåligt utbud, för mycket fylla, var var Clydesdale och Diageo och alla roligare och lite mer annorlunda whiskies, har det sagts. Och visst, fokus var mer på öl...