2016 släppte Box, numera High Coast, den första i sin serie 2nd step. De skickade ett sample då, när det begav sig. Eftersom jag jobbar hårt på att erhålla en pokal som det ska stå Till Världens Långsammaste Bloggare på tog jag och provade den häromdagen. Jag provade den förutsättningslöst, det vill säga jag kollade inte in High Coasts eminenta hemsida, där allt du kan tänkas vilja veta om varje whisky finns med ( se här för 2nd Step 01 och här för whiskybase ). Men nu har jag kollat: 100% av ingående whisky är rökig, 98% är lagrat på...

En till blindprovad whisky ur Roys kalender från 2015 som jag betat mig igenom. Ni vet vad det är, jag visste det inte när jag skrev följande nedan:

Doft : alltså, Roy Å är uppenbarligen förtjust i sherrylagringar, för här har vi en till. Jag har svårt att skilja alla dessa sherrylagringar från varandra, måste jag säga. Någon borde skriva en reflekterande text med temat ”Är sherrylagringar mer lika varandra än bourbonlagringar?” eller hellre ”Har sherrylagringar mindre destillerikaraktär?” Okej, men vad har vi här då? Farinsocker. Smält stearin. Svarta vinbär. Något som påminner om Drottningsylt. Fudge, också, hemkokad julfudge som...

En blindprovad whisky. Detta var som synes batch 4 av GlenDronachs NAS-buteljeringar Cask strength. Den buteljerades 2015 på 54,7% i en upplaga på 17806 flaskor. Den är uteslutande lagrad på oloroso och PX-fat, alltså de två dominerande typerna av sherryfat som används för whiskylagring. (Bra där GlenDronach med genomskinligheten på storleken på utgåvan!) En flaska av just denna batch tycks gå loss på en €80–90 ungefär. Som vanligt när jag blindprovar är noterna nedan helt oredigerade, med felgissningar och allt.

Doft : tung orökig sherrylagring, nästan gyttrig: det som Serge Valentin brukar beskriva som ”extractive”, det vill säga att det...

2016 läste jag hur Serge Valentin hissade Ledaig, den rökiga whisky som makas på destilleriet Tobermory. Han kallade Ledaig det nya Ardbeg, om jag minns rätt. Så jag tänkte what the hell, köpte några flaskor, samplade upp det mesta, och njöt allmänt förtjust av det som blev över till mig. Men jag skrev aldrig några noter. Tydligen hade jag några sampleflaskor kvar i skåpet. Så nu provar jag en whisky som jag redan vet att jag verkligen gillade, en cirka 19 år gammal whisky buteljerad 2015 på Burn Stewart Distillers patenterade 46,3%. Antalet flaskor är okänt. När den släpptes hade...

Vännen Martin skickade detta som ett blindskott. Noterna nedan skrevs helt blint.

Doft : whoa…weird. Tankarna går direkt till Tyskland/Österrike och hybridpannor. Detta kan inte vara kokat i pot stills. Kan också vara Norrtelje brenneri, när jag tänker efter: alltför neutral sprit lagd på fat.  Matolja. marsansås. Sötlakrits.

Smak : matolja, igen. Svag lakrits. Mycket märklig kryddighet, nästan som varm plast möter det vita på en grapefrukt möter en totalt kaotisk kryddighet. Mycket långt ifrån gott.

Eftersmak : English licorice eller vad det heter, de vita och svarta. Konstiga kryddor. Märkligt sura toner.

Med vatten : stendött. Jag skulle säkert kunna gräva djupare...

Highland Park: det superälskade destilleriet som aldrig riktigt lyckats fånga mitt hjärta. Jag brukar tycka de är bra, ibland riktigt bra, men det är något som skaver mellan mig och Orkneys trotjänande destilleri. Sedan några år, det helt hysteriska strösslandet med utgåvor. En även för skotsk whiskyindustri osedvanligt svulstig presentation av de whiskies man ger ut på hemsidan. Jag vet inte riktigt vad det är, men det är egentligen inte whiskyn jag inte charmas av.

Hur som, idag i glaset, en av dessa en miljard single casks de strösslat över världen på senare år. Fat 2121/2002 var en first-fill American...

Jag drar mig alltid lite för att skriva ”Bergslagens” som rubrik för de whiskies som Bergslagens ger ut. Whiskyn kommer ju från nedlagda Grythyttan whisky. Men det står Bergslagens på etiketterna, och Grythyttan får de inte längre får skriva ut på etiketterna eftersom det varumärkesskyddats. Att whiskyn kommer från ett nedlagt destilleri i Lillyrka (Grythyttan alltså) framgår dock på etiketternas baksida.

Det är säkert bekant att Bergslagens destilleri köpte det gamla whiskylagret från Grythyttan. De har nyligen gett ut tre single casks från det lagret: en från madeirafat, en från portvinsfat och en från ett sauternesfat. De kallas för The...

Idag, en rejält alkholstark, ung Caol ila från SMWS, Scotch Maltwhisky society. Denna whisky buteljerades exklusivt för den svenska marknaden förra året. Den är ordentligt ung, bara sju år gammal. Den har fått en finish av ett ovanligt slag. Såhär skriver SMWS om whiskyn : ”After spending 6 years in a refill ex-bourbon hogshead this was transferred to a secon[d]-fill hogshead for the remainder of its maturation.” OK, så en refill hoggie först, sedan en second-fill hoggie…? Det är inte precis vad man brukar tänka på som en finish – jag menar det inte på ett dåligt sätt, förstås. Den...

Undrens tid är inte förbi! Efter några dåliga Jura, några tråkiga Jura, några till mediokra Jura, ramlade jag till sist för ett tag sedan på en Jura jag fann bra. Den var 19 YO och hette The Paps. Inte prisvärd, men klart godkänd, tyckte jag om den whiskyn.

Men så kom dagens whisky till mitt glas. Jura 1976 Feith A’ Chaorainn, en 35 år gammal whisky buteljerad 2011. Jag provade denna blint, i härligt sällskap av andra som visste lika lite om vad vi hade i glaset. Det börjar nästan bli en sport att få folk att gilla Jura med...

Port Ellen: legendariskt nedlagt Islaydestilleri. Jag har inte provat många whiskies från dem, har gillat de jag har provat, jag äger inte en flaska. Jag började med whisky lite för sent och med lite för lite kunskaper och definitivt för lite pengar för att hänga med medan släppen hade mänskliga priser. Idag är Port Ellen knappt whisky längre, det är flaskor som samlas och byter händer men väldigt sällan avnjuts.

Nu har jag i alla fall en Port Ellen i glaset. Port Ellen 12th release är en 32 år gammal whisky på 52,5%. Den började sitt liv i fat av...

Under ivrigt rumstrerande bland skokartongerna med samples stötte jag häromdagen på en Brora, detta legendariska nedlagda Highlanddestilleri som Diageo arbetar på att sparka igång igen . Jag vet inte från vem jag köpte detta sample, någon gång för några år sedan. Det handlar om en utgåva från SMWS, Scotch Maltwhisky society, en 21 YO lagd på fat i mars 1982 och buteljerad i februari 2004 . Alkoholhalten ligger på mastiga 57.8%. Etiketten avslöjar inte hur många flaskor fatet gav.

Förresten: jag tittar bland alla de totalt sinnessjuka mängder whiskies som provats av Serge Valentin på whiskyfun – över 20 000...

Gammelstilla i närheten av Torsåker, i sin tur i trakterna av enormt mycket större Mackmyra, är det kanske egensinnigaste svenska destilleriet. Pannorna är svensktillverkade, bara en sådan sak. De började producera whisky 2012 och har hunnit med en handfull väldigt små utgåvor. Den 9 maj var det så dags för det fjärde officiella släppet, Anna Christina. Om någon undrar är den döpt efter Isak Mackeys barnbarn, som som änka styrde Gammelstilla bruk i ett par decennier på 1700-talet. Jag brukar inte bry mig alls om namn på whiskies och de stories som ägarna väver kring sina utgåvor, men jag gillar...

Pigga nya svenska oberoende buteljeraren Selected Malts fortsätter att släppa whiskies i hög fart. Idag i glaset, en fatstark tolvårig Caol ila på 56,3%. Ingen finish denna gång – det har ju annars varit herrarna Barkevalls & Westerbergs signum med tidigare släpp. Den släpptes den 13 maj till ett pris av 995 kronor för 50 cl, och finns fortfarande att få tag på på Bolaget . Fatet gav 413 flaskor , vilket leder denna matematiskt sinnade bloggare att tänka att fatet var en hogshead snarare än en barrel.

Doft : en Caol ila au naturel, detta. Röken är relativt sett...

Springbank 10: en för mig klassisk standardbuteljering. Den är som alltid med Springbank inte ständigt tillgänglig överallt, men nu anländer i alla fall 450 flaskor till Systembolaget den 7 juni. Priset är 598 kronor . Den är lagrad till 60% på bourbonfat och 40% på sherryfat. Här är mina noter.

Doft : distinkt men nedtonad rökighet och enorma mängder koppar. Jäsande deg, kanske med lite surdeg i. En lite rostig ölburk – svagt metalliskt alltså – och faktiskt också en skvätt avslaget öl. Väldigt långt bak, ett par mosade russin. Som väntat är det lite rått och kaotiskt och, precis...

Amrut: det indiska undret. En spritfabrik grundad 1948 som inte började koka whisky förrän på 1980-talet, och som lanserade sig som singelmalt 2004. Tills för några år sedan var de en kuriositet, eller snarare en någorlunda välbevarad hemlighet. Nu börjar det bli länge sedan världen i allmänhet och Sverige i synnerhet drabbades av Amrutfeber.

Dagens whisky är en nyhet, buteljerad 2018 i en upplaga på bara (eller ”bara”, allt är relativt) 4800 flaskor. Den är buteljerad på 50%. Län till whiskybase här .

Amrut Madeira finish släpps i övermorgon, torsdagen den 28/2 på bolaget och en flaska går loss på...

Everybody’s going crazy after news just broke about A NEW PORT ELLEN!!!!! After thorough research into the matter from the huge team here at Tjeders whisky, we can now reveal that this bottling is even MORE special: it’s really an Allt-a-Bhainne. We know this after having unlocked the press release, setting Word to ”Track changes”, and thus seeing the original draft of the widely circulated press release, now being shared like so many re-tweets of your common word of wisdom from Mr. Trump. This is what the press release actually says:

ALLT-A-BHAINNE: UNTOLD STORIES SERIES THE SPIRIT SAFE UNLOCK THE...

Balblair är ett destilleri vars whiskies jag brukar gilla. Snällt, men ändå någorlunda kraftfullt, och enorma mängder med mogen, ljus frukt. Jag har inte provat mycket Balblair, sannolikt under tio stycken. För ett par år sedan var jag på resande fot med jobbet och passerade Amsterdams flygplats Schiphol. Där fanns en 31 YO single cask från Balblair. Eller, lagd på fat 1983 och buteljerad 2014, så den kan faktiskt vara 30 YO också. Jag minns inte hur mycket den kostade, men några tusen var det i alla fall: typ 3000 kanske? Nu är det dags att dra i sig det...

Varför har jag provat så lite Bowmore? Kanske för att jag brukar gilla deras whiskies, utan att liksom gå igång, och därför skaffar jag inte samples på deras whiskies? Men nu jävlar. Två refill hogsheads (halleluja!) blandades samman för denna exklusiva utgåva från den oberoende buteljeraren Hunter Laing. 585 flaskor på 53,2% blev resultatet .

Doft : söt, kraftig rök. Godiset sockerbitar, i stora lass. En hel del frukt där bakom röken: päronjuice, ananas. Det finns något lite lätt ”havigt” i den där torven och röken. Inte riktigt tång, mer som färskt sjögräs. Och – nu får jag väl LOL-smilies...

Four days ago, news broke about a likely joint bid to take over Pernod Ricard. Apparently, Pernod Ricard ” have been targeted for a hostile takeover by activist investor Elliott Management owned by billionaire Paul Singer ” (well, that’s one version, at least). However, as Singer was looking to slash costs in Pernod Ricard, Diageo and LMVH are instead joining forces to bid on Pernod Ricard instead.

Or so the story goes. There are several versions of this piece of news out there. Another version is that the hedge fund Elliott Management is is in fact something which LMVH and...

Idag, en pissdyr Springbank på 25 år. Denna flaska buteljerades 2018 för att fira Islaydestilleriet Ardnahoes öppnande – vilket betyder att buteljeraren heter Hunter Laing. Denna whisky är en single cask från en sherry butt som efter 25 år gav 519 flaskor på en styrka av 53,7%. Så, då tar vi en djup och högtidlig inandning genom näsan, och andas långsamt ut genom munnen. Vi ska få prova tjugofemårig Springbank. Det kräver viss högtidlighet.

Doft : whoa, funky sherryfat. Här finns definitivt en del svavel: torrt gummi och tända tändstickor. Geggig torv i botten: som torv möter lera. Små rökrester, den...