Logga in

Registrera


Bloggarkivet

Här kan du läsa andras eller skapa din egen blogg i ämnet whisky.

Gotch, gutar & lime

Gotch, gutar & lime
"I love gotch. Gotchy gotch, gotch.
Here it goes down. Down into my belly."
- Ron Burgundy 
 
Citatet må vara modifierat. Men denna dag handlade det om just gotch - Gotländsk whisky! Värt att nämna är att det faktiskt finns inte bara ett, utan två destillerier på ön, men för denna gång fick det bli Gotland Whisky AB (benämner dem som GW från och med nu) som skulle få sig ett besök. 
 
Vägen dit.. .. .. 
Klockan 06:20 lämnar jag sommarboendet som är beläget i den nordligaste tätorten på Gotlands fastland (fastlandsön?? huvudön?), nämligen Fårösund och tar ut pengar för att slippa den vansinnigt krångliga appen till kollektivtrafiken. 06:40 börjar resan ner till Visby och därifrån får jag byta till buss 11 som tar mig ner till Roma.
 
Jag har bokat in mig på en visning + en mindre provning till på torsdagen den 6:e juli kl.11.00 i förväg. Att besöka GW var redan från början en av semesterns höjdpunkter. Kruxet är det, att bussförbindelserna mellan Visby och Roma är så vansinnigt dåliga (eller ja, åtminstone under den tiden jag vill vara framme) att jag kommer fram två timmar och tio minuter för tidigt.. Det andra alternativet hade varit att anlända en kvart för sent med nästa buss. Hopp. Vad gör man inte för att testa den lokala spriten?
 
Jag kommer fram till en hållplats som heter Roma Pressbyrån och konstaterar att detta måste vara centrum. Det är ju trots allt här både ICA och Konsum finns (du läste rätt. Konsum). Turligt nog så är destilleriet ca 5-10 minuters gångväg från hållplatsen. Destilleriet syns VÄLDIGT tydligt, för herrejistanes vilken stor byggnad det är! Ett gammalt sockerbruk med stora utrymmen och ytor. Väl framme så åker min sladdriga Pressbyrån-giffel fram och det är dags att läsa en bok i ca två timmar.
 
Visningen
Ett tiotal minuter innan provningen börjar folk titta fram och när dörren slås upp så är vi nog ett tiotal personer. Dörren öppnades av GW's Björn Petterson (GW's Petterson?), marknadsansvarig på Gotland Whisky och han skulle vara vår guide för visningen. Mer än att ha glasögon så var det inga mer direkta likheter med en annan G.W (Persson). Vi går in i en långsmal hall och till sist hamnar vi i ett  större rum. Jag ser mig runt litegrann och det är flaskor monterade i väggfästen, skåp med diverse handelsvaror, så som axelväskor, kepsar, tröjor, Bosse bildoktorns bok "Med Smak För Whisky" och även Gotland Whiskys säregna whiskyglas (mer om dess speciella form mot slutet). I detta rum börjar han tala om företagets historik och en hel del roliga anekdoter dras upp, bland annat om hur aktieägare har missförstått värdet på sina aktier (dvs att de har missat någon nolla hit och dit, men också att de stigit i värde - och mycket), att ankare/andelsfat än så länge inte finns att investera i för privatpersoner och framförallt att det under de första åren fanns två val för företaget - att lägga ner, eller köra på med gasen i botten.
 
 
En ganska speciell egenskap med deras produkt är att whiskyn består av lokala råvaror och är även ekologisk. En annan ganska speciell ingrediens bakom deras whisky är att den skotska konsulten Henry Cockburn (denna ingrediens är mest troligen inte ekologisk eller lokalproducerad) har medverkat under hela processen och besöker fortfarande destilleriet emellanåt. Henry nämns flertalet gånger under visningen. En av de mest minnesvärda citaten från honom var när de skulle testa new maken för första gången och alla tittar förväntansfullt på honom när han tar sin första sipp:
 
"Sh*t."
Han sniffar i glaset ännu en gång, tar en till sipp och:
".. Sh*t."
 
"Åh nej!" tänker alla i hans omgivning. "Vad ska vi ta oss till? Det här kommer ju inte gå att göra whisky på.."
 
Till sist samlar någon ihop mod till att fråga vad Henry tycker om nyspriten och han svarar:
"It shouldn't taste this good"
 
Under tiden som historiken nämns och anekdoter flyger från höger till vänster får jag en tanke som jag inte kan släppa:
- "Här luktar rök.. Kan det vara så att rökugnen är här i närheten och de röker malt just nu?"
Jag släpper tanken för stunden och tänker att vi säkerligen får reda på det förr eller senare under visningen.
 
Vi går in till fabriksområdet där vi kommer in till en gigantisk hall där stora tankar och diverse maskiner hushålls. Här visar Björn upp deras egna kornsort och han spinner loss på de lokala råvarorna som används och även hur finurlig/latsmart deras bonde är; bonden som tog sig an uppgiften att mälta och röka kornet insåg ganska snabbt att det var en hel del jobb som skulle handhas, så han kom på ett kreativt sätt att både mälta och röka korn i en och samma maskin. Den är utrustad med roterande armar (vilket gör att kornet vänds och tumlar runt), dessutom har den en perforerad botten där röken tar sig genom. Armarna gör att kornen inte kan gro ihop med varandra, samt att varje korn får en jämn exponering av röken. Sist men inte minst så slipper den finurliga/latsmarta bonden göra allt för hand. Säg hejdå till "Monkey Shoulder" och win win för alla helt enkelt!
 
 
 
.. Och apropå rökning, så nämner Björn att deras rökta malt faktiskt fanns i den första hallen vi befann oss i, i form av en slags skulptur. Därav rökdoften från första rummet:
 
 
Vi tar oss sedan till en hall där man kan se pannorna och deras spirit safe från ovan via några snedställda fönster, vilket ger en riktigt schysst utsikt. Samma rum ledeross sedan till jäskaren samt mäskningsmaskinen. 
 
 
Efter att ha sett destilleridelen av byggnaden tar vi oss upp en våning till där Björn förklarar ska bli en bar där whiskyn ska provas i framtiden. För stunden kan man ana hur fint det kommer bli, men när man tittar på baren så är det något annat som blicken vänds till. En stor plåt som de själva kallar för "The Wall" - deras egna hall of fame. Det är så, att om man har köpt mer än 2000 aktier hos Gotland Whisky så hamnar ens namn här, enligt ett gammalt löfte från 2009 och ja - väggen kommer att uppdateras med tiden, så än är det inte för sent om man att sitt namn ska förevigas här. Plåten i sig är från en av tippfickorna i fabriken - med andra ord så är det lokalproducerat även här.
 
 
Provningen
När jag tillsammans med ett trevligt motorcyklande par som pratade med en förtjusande östgötskt dialekt hittade till resten av sällskapet så var det dags att återvända till den första hallen för en visning av alla GW's släpp och en liten provsmakning.
 
Björn inleder visningen med att systembolaget inte gillade deras flaskformat på de två första släppen, då den tjocka bottnen ger sin beskärda del till vikten. Personligen så tycker jag att de är supersnygga. Han visar även upp korken som är av solitt glas och försedd med en slags gummiring (så de sitter som gjutet. Eller.. "gutet". Hah), vilket jag efter lite googlande inser att tillverkaren i Tjeckien även förser Master of Malt med både flaskor med korkar till deras oberoende släpp. Korkbrott och korkskadade drycker är ett minne blott!
 
Proverna hälls upp i små (0,5 cl) snapsglas i plast. Provningsordningen är efter ålder. Med andra ord så börjas det med deras new make som håller en kaxig styrka på 71%, detta för att få med mer rökämnen när spriten skärs. Nu kom jag inte på att föra noter förrän sista provet, men å andra sidan ger ju inte snapsglas den enklaste referensen när man allt som oftast använder nån form av tulpanformat glas. Angående deras egna glas, som inte är tulpanformade eller ens i närheten av den formen förklarar Björn att det är för att "spä ut" spritdoften som ofta kan träda fram lite väl tydligt med ung whisky. Kanske kommer några tycka att det är ett sätt att fuska, eller dölja något, men man kan ju även se det som att dessa glas är mer anpassade för spritens ålder. Själv så hade jag gärna testat att jämföra deras glas mot t.ex ett Glencairn-glas. Men, nog om glas! I denna situation så får sorterna agera som referens till varandra.
 
Om jag skjuter från höften och gräver i minnet så kan jag minnas att det var en mycket god råsprit med inga som helst off-notes och en mild, men ändå tydlig röksmak som inte var direkt torvig, utan mer av en "bränt trä"-profil kombinerat med en lätt jordighet. Gifte sig fint med den gräddiga sötman från new make-karaktären.
 
 
Näst upp - Shareholders edition. Återigen så skjuter jag från höften med mitt teflonminne och kan bara minnas att denna var märkbart ung, hade kvar en del av new make karaktären (dvs en tjockt oljig, nästan gräddig munkänsla som man märker att trät har till jämförelse med råspriten skalat bort en aning), men även en del mild rökighet och anisliknande sötma.
 
Svaide - denna minns jag tyvärr relativt lite av (relativt lite av lite är ju faktiskt inte så mycket), men jag vill minnas att denna hade en tydligare rökighet, men dessutom en sötare smak. En liten notis: namnet Svaide kommer från en vät (alltså ett grunt vattendrag som torkar ut på sommaren) med samma namn som ligger mellan Visby och destilleriet. Miljön i bakgrunden på GW's reklambilder till denna flaska är från samma plats.
 
Slutligen så finns det ett släpp kvar att testa. Detta släpp hade redan funnits tillgängligt hos lokala krogar, barer och hotell runtom på ön i cirka en månad innan mitt besök, så inte är vi de första som skulle testa det, men åtminstone bland de tidigare som provar det, nämligen Roma. Denna hade jag faktiskt lyckats komma ihåg att föra noter på, men ha överseende med omständigheterna, snapsglas är inte mitt vanliga "go-to"-glas när det kommer till att prova whisky..!
Doften hade en aningen ung karaktär med lite kvarlevor av råspriten, en ganska så lätt torvighet, med lite av en enbärsknorr i.
Även i smaken så finns råspritskaraktären kvar, tillsammans med enbärsris och en lätt tjärig smak. Det märks att det är ungt då smaken mellan torv/rök och råspriten är separerad, ungefär som att man känner två profiler samtidigt. Men såklart är det ju charmen med ynglingar :)
Eftersmaken var mycket mild och len i halsen när man svalt, men lustigt nog träder en strävhet fram på tungan, precis som jag brukar känna när jag dricker en Laphroaig (kan erkänna att jag fick reda på att Roma lagrats på just dessa faten, så jag letade säkert omedvetet efter kopplingar till just Laphroaig.)
 
 
Efter detta så är hela rundvisningen och provningen över och jag tackar för mig. 100 riksdaler kostade detta och det är enligt mig tokbilligt! Jag hade dock gärna sett flera alternativ till hur ingående deras turer och provningar skulle vara, till exempel att om man betalar säg 250 kr så får man kika in deras lagerhus och kanske ha lite mer volym på provningen.
 
Några tips till er som vill besöka Gotland Whisky
Som sagt så är busstiderna ganska luriga, men om ni får samma tidsschema som mig (det vill säga en hel del håltimmar) så kan jag starkt rekommendera Roma Klosterruin som ligger en bit bort. Det är en stunds promenad, men det är sjukt fina utsikter på vägen dit. På platsen finns ett cafe, ett glasbruk och i själva ruinen hålls det även olika teaterföreställningar. Själv lyckades jag hinna ta några bilder på en miniflaska Roma påväg och på klosterruinen.
 
Fortsätt läsa
870 Träffar
0 Kommentarer

Coopers Choice - En doldis med en massiv portfölj

Coopers Choice - En doldis med en massiv portfölj

Coopers choice är lite av en doldis i whiskyvärlden. Men under de senaste åren har de genomgått en omfattande redesign och faktum är att Vintage Maltwhisky company som moderbolaget heter på senare år satsat stenhårt på sina olika varumärken. Förutom Coppers Choice finns det en del andra kändisar. Ileach en blended malt som slagit stort inte minst här i Sverige. En riktigt bra standardmalt till ett grymt pris. Här kvalar även det andra stora skeppet Finlaggan in. Finlaggan har varit med länge och jag minns fortfarande första gången jag köpte en flaska. Det är ett tag sedan kan man säga. Det är stabila malter och vi snackar stora volymer. Ytterligare en malt Islay Storm finns med i portföljen och denna är ännu inte representerad på det svenska Systembolaget medan de 2 andra finns. Vintage Maltwhisky company är inga som helst duvungar där core business består av volym i första hand men också kvalitet. Coopers är egentligen ett stort undantag iom med att det i de flesta fallen handlar om single casks.

Jag har provat fyra olika singe casks från Coopers Choice serien. Det är en Highland Park från 1995 och 21 år. Denna släpptes den 9 juni medan de andra 2, en Bowmore från 2000, 16yo, samt en Cambus single grain från 1991 släpps den 7 juli.

Först ut är Bowmore 2000, 16 yo, cask #223, 46%, Bourbon cask. En klart intressant  Bowmore som bjuder på klassiska bourbonfatsreferenser i vanilj, nötter och citrustoner. en dansande peat-rök i bakgrunden och precis så som jag vill ha mina Bowmores. Det är krämigt, mineraliskt och jag gillar detta skarpt. Smaken dansar sig genom och här får den inte så tydliga peat smoke i doften mer utrymme. Den attackerar bra och har alla de kvaliteter som doften skvallrade om. Visserligen är denna nedvattnad till 46% och det hade självklart varit ännu roligare att testa den cask strength men det här är 16 årig single cask Bowmore för under 1000 lappen och det skojar man inte bort. poängmässigt landar jag runt 88, kanske t.o.m. 89 efter ytterligare en sniff. Fasen jag kommer att hålla koll på denna kan jag säga.


Next up är Highland Park från 1995 och 21 år, 49,5%, cask 9481 i en sherry cask finish. Redan här börjar man darra lite. Tänk om den är bra och man tvingas svettas inför klicket på SB:s hemsida. Måste jag belåna huset, sälja bilen och leva på nudlar i en vecka?  HP är ju inte direkt kända för att bli billiga när de får några år på nacken. Se bara på alla Single Casks som man spottar ur sig från Orkney dessa dagar och som får fullständigt fnatt på andrahandsmarknaden. Just denna landar på 1599:- vilket ju faktiskt är helt ok sett utifrån de ständigt ökande priserna på äldre malter. Detta kan faktiskt vara ett kap. Men låt oss först prova den rackaren. 

Doften är lite stängd och till en början händer inte så mycket. Sakta öppnar den upp sig och man börjar märka av finishen på sherry casks. Torkade frukter insvepta av havsvindar, tång och salt. Blint hade mina odds lika gärna kunnat ligga på Talisker här. Ju mer jag doftar ju mer verkar den öppna upp sig och nu blir det mer tydligt vilket fat som inlett resan och vaniljer och ljung i full blom och visst finns där ett uns av rök som lägger sig som en slöja över allt det andra. Dags för en första sipp och det är sältan som slår först mot gommen och sakta visar sig den torkade frukten men det känns samtidigt som att sherryfinishen manövrerat bort en hel del av kvaliteterna från bourbon fatet och gett intrycket av att den är mycket yngre än det faktiskt är.  Det är gott men jag hade faktiskt förväntat mig lite mer. Missförstå mig rätt här. Det är en mycket bra whisky men kanske att mina förväntningar var lite för högt ställda samtidigt. Den får ändå klart godkänt och jag stannar vid 87 poäng. 



Såhär långt vill jag stanna upp och reflektera lite. Varför har man valt att buteljera denna som en 21 åring. Kanske att den hade blivit ännu bättre som 25 åring men det kanske också skulle ha blivit sämre. Dilemmat som alla står inför är ju just detta. När fan ska man ta den. Coopers har ju buteljerat en sjuhelsikes massa och en sökning på Whiskybase ger mig 549 träffar. Inte direkt någon rookie på wirre himlen om man säger så. De borde ju ha koll eller? Samtidigt så är de ju bara en bland många när huggsexan startar. Man får helt enkelt ta det som finns bland brookers och andra dealers på skotska whisky marknaden. För 10 år sedan kunde man fundera någon vecka eller 2. Idag handlar det om minuter innan faten är sålda. Men visst borde en buteljerare av denna kalibern stå lite längre fram i kön iaf!? Nåväl vi går vidare med något helt annat. 

På tur står Cambus 1991, 25yo och 58,5%. Single Grains på sherry cask kan vara helt fantastiska och får de dessutom minst 20 års vila så är det ofta riktigt intressant. Jag kan inte sticka under stolen med att gamla single grains ligger mig varmt om hjärtat och detta ska bli riktigt spännande. Först ut är fruktkaka, tydlig vanilj, kanel, ingefära och russin. wow vilken nos. Jag måste fan smaka direkt, kan inte vänta. Hoppsan Kerstin där hände det grejer. Vilken härlig smäll. Den bombar på med fruktkaka, lätt arrak och romrussin. Att den legat på sherry fat kan man inte ta miste på. Sherryn har dessutom friserat bort en del av de uppenbara vanilj och grainsötman samt tonat ner arraken som annars kan vara väldigt tydliga i single grain. Man skulle nästan kunna missta denna för att vara en single malt :O Gott är det i alla fall och jag skulle nog säga att detta minst sagt är värt de 1199:- som den kommer att kosta på Systembolaget. En grym single grain för de sherry tokiga helt enkelt. Jag är grymt sugen på att plocka upp denna men tajmingen kunde inte varit sämre. Tyvärr så är ett släpp mitt i semestern lite som att sälja ett hus i december d.v.s. totalt fel men, det är ju inte alltid man kan välja när saker och ting ska släppas. Klart köpvärd så hoppas bara att frugan råkar titta åt ett annat håll kl 10 den 7:e juli :D   



Det är nog dags för en liten konstpaus här... Låt oss spara den sista jag hade tänkt skriva om till ett annat inlägg, en Laffe från 2006 och som också släpps den 7 juli. Detta är en Sweden exclusive dessutom. Men efter en lång tystnad från min sida här på tastenote så sätter jag stopp här och kör vidare en annan dag.  Over and out for now... 

Fortsätt läsa
1155 Träffar
0 Kommentarer

En provning av det lite ovanligare slaget - japanska rariteter

En provning av det lite ovanligare slaget - japanska rariteter

Det är lördagen den 1:a april. Jag sitter på tåget mot Stockholm med Machine Head i lurarna, på väg mot Malt Mat och Destillat och försöker samla tankarna inför ännu en historisk provning. I detta nu är det verkligen fullt ös på alla cylindrar. Renovering i hemmet, föräldraledig med 17 månaders tvillingar, en fyraåring, tastenote att driva och en helt ny bebis i form av Selected Malts under uppbyggnad. Så hur får man ihop allt detta? Svaret är enkelt, det får man inte. Men jag är en envis fan så jag tänker att det finns inget sånt som att det inte går. Whisky och allt däromkring är en av mina största passioner här i livet så går man gärna den extra milen och pusslar. Så just av ovan anledningar sitter jag nu på tåget mot Stockholm för en unik och förmodligen en once in a lifetime eftermiddag. 

Fortsätt läsa
1307 Träffar
0 Kommentarer

Mina 3 bästa sätt att upptäcka ny whisky!

Enligt mig finns det egentligen bara tre olika förhållningssätt som känns rimliga när det kommer till att upptäcka ny whisky i de högre prisklasserna, eftersom jag tyvärr är långt ifrån någon rik person (även om jag klarar mig mer än gott, vill tilläggas!) 

Antingen så satsar man i mitt tycke på ...

Alternativ 1: att komma över en mindre flaska av den sort man är intresserad av för en betydligt mindre kostnad än en vanlig buteljering, då det nästan alltid finns de som samplar upp whisky som de själva vill testa, men som inte heller har råd att köpa på sig hela efter hela. Fördelarna med detta alternativ är många, men det främsta är nog den stora valfriheten, något som är extra bra för den som redan har ett hum om vad den tycker om, eller vill testa mer utav! Självfallet går det även bra att skjuta från höften och chansa hej vilt (det är ofta också en del av det roliga!), men då får man också räkna med att det då och då kan gå helt åt pipan.

Alternativ 2: handlar också om att testa whisky genom att sampla, men här befinner du dig istället i den andra änden av händelsernas centrum och får därigenom göra grovjobbet själv och sköta samplandet helt på egen hand! Detta är någonting som jag skulle vilja påstå är en rätt så tung uppgift att ro i land, något som säkerligen många andra samplare skulle skriva under på! För min del är det därför någonting som jag nästan helt slutat med, då jag helt enkelt är lat av min natur, men en positiv aspekt är helt klart att att valfriheten till och med blir än större än vad som är fallet med alternativ 1! Så det är alltid positivt!

Alternativ 3: är då det som kvarstår, det jag föredrar mest själv och även det som jag tänkt fokusera på i dagens blogginlägg - vanliga hederliga whiskyprovningar! Det finns ett flertal anledningar till varför jag kommit att föredra just detta sätt att testa ny whisky och låt mig nu utveckla varför!

Varför Whiskyprovningar är bäst!

En whiskyprovning är enligt mig det ultimata sättet att testa ny whisky, då det förutom att det blir billigare än att köpa en eller flera flaskor själv, nästan alltid bidrar till en trevligare whiskyupplevelse i största allmänhet och därigenom också någonting som förhöjer smakupplevelsen! "Delad glädje är dubbel glädje", sa någon smart person och det ligger extremt mycket i det, om du väljer att lyssna på visa mina ord! De möten du gör med andra whiskyintresserade under en provning tenderar dessutom att kunna leda till så ofantligt mycket mer positiva saker (inte heller enbart whiskyrelaterat), exempelvis nya råd och tips som du kanske annars aldrig skulle ha blivit varse om.

För den som är relativt nykär whiskydrickare anser jag till och med att mervärdet är än större, då en whiskyprovning är ett mycket effektivt sätt att få ett hum om vilken otrolig bredd som finns tillgänglig inom whiskyns ständigt växande universum, och varför det exempelvis kan vara värt en extra hundralapp eller två, för att nå upp till en ny kvalitetsnivå med helt nya smaksensationer till följd!

 

Fortsätt läsa
554 Träffar
0 Kommentarer

Bergslagen släpper Sherry Darling.

Bergslagen släpper Sherry Darling.

Låt oss först göra en sak klart. Jag är ingen sherry tok alls, har alltid föredragit bourbon framför andra fat när det gäller lagring av whisky. Sherry lagrad whisky har på senare år skapat hysteri på många sätt. Folk älskar den mörka färgen. Många säger sig också älska de tunga fruktiga ibland nästan köttigt sträva sherry tonerna. För mig har det alltid varit bourbon framför sherry men det finns ju undantag som alltid. Kanske är det främst för att sherry är en såpass mycket större chansning. Jag har provat många bra sherry lagringar men minst lika många mindre lyckade. Så vad har nu Bergslagen skakat fram.

Fortsätt läsa
507 Träffar
0 Kommentarer
ornament

Online Whisky People!

Gå med nu, det är gratis!

Om TasteNote.se

TasteNote är en mötesplats för whisky-intresserade. Här kan du träffa nya vänner, läsa om whiskynyheter, hitta olika whisky-evenemang och mässor, läsa de senaste från dryckesindustrin och sist men inte minst skriva och ta del av tastenotes.

Vårt mål och ambition är att erbjuda alla whiskyentusiaster runt om i Norden en plats att samlas kring och dela erfarenheter.

Bli medlem nu!

info@tastenote.se