Bloggarkivet

Som en lite spinnoff på tidigare inlägg så vill jag passa på att hylla Laphroaig på sin 200 årsdag. Det bemötande vi fick när vi var där var helt fantastiskt och de förtjänar att bli uppmärksammade lite extra.

En åsikt betyder mycket om man lyckas dela den med många. Men en åsikt som ingen hör tystnar och försvinner. Laphroaig har lyckats väldigt väl med både sin whisky och sättet hur de når ut till whiskydrickare. Världen över har de nu startat en 200 år jubilerande kampanj share your opinion (www.laproaig.com/opinion) och vill att vi som dricker Laphroaig ska berätta om och beskriva Laphroaig och vad det är för oss. För mig har Laphroaig alltid handlat om hantverk, tradition och det genuina inom whisky.

För drygt ett halvår sedan tog jag ett av de viktigaste besluten hittills i mitt liv. Jag beslöt mig för att hänga på Peter och Tommy på Svenska Eldvatten till den mytomspunna ön utanför Skottlands nordvästra kust Islay. För mig har det varit en dröm sedan nästan 20 år tillbaka i tiden att en gång få åka dit och se legendarerna på plats. Med tanke på min nivå av nördighet inom whiskyns värld idag så borde jag åkt dit för länge sedan.

De flesta som huserar i den svenska myllan och som gillar whisky har nog ngn gång drömt om att få sätta foten på Islay. Det är en fantastisk ö inte bara ur Whiskyns perspektiv utan bjuder också på ett kargt men fantastiskt böljande och härligt landskap. De öppna torvfälten dominerar stort tillsammans med bergen och nästan vart man än vänder ögat kan man se en torvtäckt och därtill de karakteristiska staplade färdigskurna torvblocken som nästan liknar små pyramider. 

The real Peatlands...En klassik Islay vy

Vi har pratat om det länge och länge har skjutits på framtiden, så när en inbjudan dök upp från Hasse och Roger på Box single Maltwhisky så var det ju inte ens läge att fundera. Vi tackade jag hela gänget (Roland, Bennie och undertecknad) och klev på planet mot Stockholm vid lunchtid fredagen den 15:e maj. På Arlanda mötte Hasse och Roger upp oss för vidare färd mot distilleriet. I Ångermanland där Box är beläget finns ett sceneri som få andra län i Sverige har och här hittar man det som enligt flaskorna alltså är ”The High Coast Destillery”. Beläget otroligt vackert strax norr om Kramfors utmed Ångermanälven. Vi strandar efter en drygt fyra timmar lång bilresa vid Hotell Höga Kusten. Efter incheckning sitter vi alla ner för att avnjuta en trerättersmiddag. Vi är nio bloggare samt Hasse och Roger. Ett litet men väldigt kompetent sällskap som skrattar och drar tokiga historier tillsammans. Det märks att alla sett fram emot detta och stämningen höjs allt eftersom.

Årets Limburg mässa sällar sig som en av de största höjdpunkterna bland mässor som jag besökt. Under själva bussresan ner höll Magnus Fagerström en provning ombord på bussen som vi (Patrik och Roland) skrev ner våra upplevelser kring och detta har nu blivit dags för oss att dela detta med omvärlden.

Först ut strax efter att vi nått den tyska gränsen var en Glen grant 10yo. Buteljerad på 80 talet och med 43% i abv. Det finns fortfarande en del äldre buteljeringar att hitta på olika auktioner berättar Magnus och just denna var ett riktigt fint exempel på en tidig 80 tals buteljering. Det första som slår oss är den otroligt mineraliska känslan (svårt att förklara detta) och definitiva kolatoner samt brända mandlar. väldigt old style whisky med en tjock, fet och otroligt kraftfull doft trots sina ringa 43 hästkrafter. Fruktig med närmast tropiska inslag, ananas, persika och papaya förstärker det totala intrycket. Stark inledning med andra ord och en riktig pang på whisky i ett sofistikerat format. Den är framför allt oerhört balanserad och man får nästan exakt samma saker med sig från doften till smakerna. Från en stor fet doft som exploderar i glaset till rund och fyllig smak. Man kan säga att smaken bekräftar intrycken fullt ut. Tjock och fet med frukter som fläskar på så det står härliga till. Magnifik whisky i all sin glans. Det som ger det där lilla extra är den oerhört fina balansen. Faten och kvaliteten på dem var bättre förr det vet vi. Detta var ju innan hantverket blev en industri och där känsla och passion i mycket ersatts av ren kemi. En mycket bra start på den långa bussresan ner till paradiset.